En idé

När man ibland slås utav tillvarons meningslöshet, när man har spenderat ett antal dagar med att enbart se på film och dricka alkohol, när den stundtals AVGRUNDSLÖSA tristessen knackar på dörren... När man blir överlycklig av EN facebookhändelse! VAD gör man? Man försöker naturligtvis fokusera all dålig energi på ett jävla BLOGGinlägg. "Barn av vår tid" osv. Skit samma. Så kan det vara!

Då närmar vi oss sakta men säkert den brännheta frågan: vad ska detta inlägg handla om? En lista? En recension? En betraktelse? En novell? NEJ istället blir det en spontan filmidé!

TÄNK ER FÖLJANDE

Amerikansk nördig tonåring (TYP Shia LaBeouf för fem år sedan) har sommarlov. Han har skittråkigt i någon mindre amerikansk stad. Hettan ligger som ett täcke över hela bygden. Problem med tjejer? Svar ja! Som tur är har han tre andra kompisar som har lika tråkigt som han (det måste vara fyra, liksom!). De är nördiga, men ser ändå rätt coola ut (filmen måste fortfarande sälja liksom).





Hursomhelst leder det ena till det andra, och de inser att de måste GÖRA någonting. Eftersom alla fyra är nördar utav RANG så känner de till den legendariska historien om E.T-spelet...

Kortfattat: E.T., en superstor Spielberg-film. Atari fick tag på spelrättigheterna och ville släppa spelet lagom till julhandeln 1982. Därmed hade designern Howard Scott Warsaw 6 veckor på sig att färdigställa det. Det gick sådär, och resultatet betraktas ofta som det sämsta tv-spelet någonsin. Dessutom en fruktansvärd ekonomisk förlust för Atari, som hade räknat med enorma intäkter och tryckt upp spelet i enorma mängder. RYKTET säger att de var tvugna att begrava majoriteten av alla osålda kassetter i New Mexicos öken.

File:ET2600-JD.png

Hela detta segment kommer att finnas med i filmen som någon form av prolog/flashback eller liknande.

I alla fall så bestämmer sig då naturligtvis våra huvudnördar för att dra en roadtrip och försöka hitta gömman med nedgrävda E.T-kassetter och få reda på sanningen om vad som egentligen hände och HUR det kunde gå så snett. Allt detta blir förstås ett svepskäl för en historia om vänskap, växa upp och bla bla bla. En klassisk roadmovie helt enkelt. Stand by me möter Fanboys.

(för övrigt finns det någon musikvideo som handlar om hur några försöker hitta et-kassetterna, men den hade jag inte sett förut, och idén tycker jag är bra ändå).

SUCCÉ!!!!!!


Kommentarer
Postat av: Angie

Klockren, som vanligt! :D

2011-08-01 @ 21:32:49
Postat av: Arn

Jag skulle se den på bio och köpa den på DVD.

2011-08-02 @ 15:02:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0