nu vet man att det är höst
Jag vet alltid när det är höst. Höst är det när jag blir brutalt sugen på att lyssna på Kent.
MAX KENT-FAVORITER:
Columbus: Stockholm vaknar långsamt på droger och på sorg. En helt förkrossande bra synthballad om de första stegen i en storstad, om vinter, om mörker och lite annat. Fantastisk.
Mannen i den vita hatten: Blir väldigt ledsen av den. Men den är också ett jävla EPOS, helt sjuk. VI var alla en gång små, vi ska alla en gång dö. :'(
Musik non stop: En riktigt fet ångestlåt i hitförpackning.
Töntarna: Helt sinnes. Häng dom högt.
Utan dina andetag: Fin.
De har gjort massa andra goa låtar med. Här är de bästa i en fin lista.
Kommentarer
Trackback