Jag är en ganska känslig kille, ett arv ifrån en familj av känsliga individer. Detta gäller både IRL och när det kommer till media. Jag bröt tillexempel ihop helt när Magnus Uggla framförde sin version av Jag och min far i TV4-programmet Så mycket bättre i höstas. Till saken hör att jag då var ganska (väldigt) bakfull, vilket brukar fucka med hormonerna.

 

Iallafall! Få filmer får mig så känslosam som Sagan om Ringen. Den första filmen är den jag sett flest gånger, och jag tillägnar därför denna lista till enbart denna film. Vi snackar såklart

 

 

(scener eller ögonblick som får mig att tear up/rysa varje gång) (hade kunnat göra topp 10, men för emotionellt just nu)

 

 

 

5. Gandalf anländer till Fylke

 

 

4. Boromir och Aragorn tar farväl

 

 

Aragorn: I do not know what strength is in my blood, but I swear to you I will not let the White City fall, nor our people fail. 
Boromir: Our people, our people. I would have followed you, my brother... my captain... my king. 
Aragorn: Be at peace, Son of Gondor.

 

3. Gammal Bilbo, full av ånger

 

 

2. Gandalf och Frodo snackar i Moria

 

Frodo: I wish the ring had never come to me. I wish none of this had happened.

Gandalf: So do all who live to see such times. But that is not for them to decide. All we have to decide is what to do with the time that is given to us. There are other forces at work in this world Frodo, besides the will of evil. Bilbo was meant to find the Ring. In which case, you were also meant to have it. And that is an encouraging thought.

 

1. Gandalf dör/Borormir är en good guy

 

Hela delen där Gandalf dör (han kommer ju tillbaka sen, men ändå) är så jävla briljant filmskapande, men den kanske mest känslosamma delen av allt är när de kommer ut ifrån Moria, helt förstörda, och Boromir (som man är lite osäker på) står upp mot den något pragmatiske Aragorn.

 

Gästade tidigare idag Krille Nordins blogg, och listade de 10 bästa Kanye-samplingarna. Eftersom jag sitter på extrajobb och det har varit en (1) besökare här idag, så kommer här en lista till. De 10 bästa tvspels-låtarna!

 

Jag har spelat tv/dator-spel sen jag var liten pöjk, framförallt Nintendo 64/Gamecube/Xbox. Har inte koll på alla spel, men här är då mina 10 favoritlåtar ifrån sån't som jag känner till. Bara en låt per franchise osv (annars skulle det väl bara bli Zelda...).

 

 

 

Beyond Good & Evil är ett av mina absoluta favoritspel, och soundtracket är överlag jättebra. Förutom fina pianobitar innehåller det bla en reggaelåt och en frack hård låt som heter "Propaganda!" eller liknande. Men de lugna bitarna är bäst, och då kanske framförallt låten som spelas när man befinner sig i huvudpersonen Jade's hus, en jättefin fyr där det bor en massa föräldralösa djurhybrider. Alltså älskar allt med detta spel så jävla mycket!

 

 

 

 

 

Halo blev det första FPS som jag verkligen gillade, mycket pågrund av den filmiska stämningen och det MAFFIGA soundtracket med huvudtemat i spetsen. Älskar fortfarande Halo-spelen, och det är synd och skam att Neil Blommkamps filmatisering inte blev av.

 

 

 

 

 

Har faktiskt inte spelat mer än ett par minuter av Chrono Trigger, men det är ett spel jag är löjligt sugen på... Måste köpa en Nintendo DS och införskaffa versionen som finns till den. Iallafall så var jag ett tag så sugen på att spela att jag kollade upp musiken, och den här låten visade sig vara underbar, som något ur typ Den Oändliga Historien eller så. Hade den på min första iPod tillochmed och brukade lyssna på den när jag promenerade omkring i Åsa. Ja nörd har man varit och nörd lär man förbli.

 

 

 

 

 

Jävlar vad jag började garva när jag kom in på denna låten. Har inte tänkt på den eller Yoshi's Story på ett bra tag, men det var ett riktigt mysigt (men för kort!) spel. Kommer ihåg att jag hyrde det (!) på Marilyn Video i Göteborg, och klarade ut det på någon timme. Fint och skoj var det i alla fall. Låten sammanfattar i princip allt som man älskar med Nintendo, och Yoshi. Hahaha.

 

 

 

 

 

Jag är sjukt kass på peka&klicka-spel, därför lyckas jag fan aldrig klara Monkey Island (förutom del 4, där jag fuskade med FAQs). Men jag gillar spelen som fan ändå, stämningen är så mysig och det klassiska ledmotivet sätter en härlig söderhavsstämning. Just denna version är ifrån Special Edition som släpptes för ett par år sedan (finns till iPhone bla.)

 

 

 

 

 

Rare har överlag grym musik till sina N64-spel, ja och spelen var underbara också. Banjo-Kazooie var spelet som fick mig att önska mig en Nintendo 64 i julklapp (fick den, lyckan!), och även uppföljaren Banjo-Tooie var mycket bra. Båda spelens soundtracks är toppklass, och det är svårt att välja en favorit. Men Jinjo Village är väldigt mysig.

 

 

 

 

 

Rare igen!

Hade först tänkt välja någon låt ifrån Donkey Kong Country 2, men sen kom jag på att en spelmusik-lista inte kan vara komplett utan genidraget DK Rap ifrån Donkey Kong 64. Glömmer aldrig när jag satte i kasetten julafton ca 1999, hypad som satan, och möttes av att DK och gänget RAPPADE! Kanske var det här min kärlek till hiphop föddes, det vet jag inte, men jag vet att det fortfarande är humoristiskt guld. Ibland när jag och Simon är lite fulla brukar vi köra DK-rappen, vi kan det mesta men man brukar glömma typ Lankey eller Tiny.

 

 

 

 

Är inget större fan av Metal Gear Solid, men då har jag å andra sidan bara spelat det första spelet... Men har överlag rätt svårt för spel som går ut på att smyga, mest eftersom jag är så sjukt dålig på det. Inför andra delen plockade Konami iaf in filmkompositören Harry Gregson Williams för att göra ledmotivet, ett mycket lyckat drag då resultatet är ett episkt och filmiskt stycke. När jag gick i nian gjorde jag och några kompisar en film om finska vinterkriget som en SO-uppgift, och då använde vi MGS-låten under den dramatiska upplösningen.

 

 

 

 

 

Kom att tänka på denna låten, och det var därför jag gjorde denna lista överhuvudtaget. Har inte spelat Castlevania speciellt mycket, men Circle of the Moon till Game Boy Advance gillade jag som fan. Fastnade direkt när denna låten började spelas, den är äventyrlig, cool och spännande. Har ni kvar en GBA är detta spel absolut värt att införskaffa.

 

 

 

 

 

Och så kommer vi såklart till mitt kära Zelda. I princip all musik är genialisk, meoldierna är svängiga, stämningsfulla och ja.. jävligt bra. Favoriterna är nog Gerudo Valley eller Song of Storms. Gerudo Valley fick det bli nu, för den härliga westernstämningen och klämmiga melodin. Finns även i orkesterversion, mycket bra. All musik till Zelda-spelen överhuvudtaget alltså... Koji Kondo, tvspelens Kanye.

 

 

Ja det var den listan det. Saknas något obvious beror det nog på att jag inte spelat spelet i fråga. Häij! /Max

 

Topp 5: The Rock

 

5. Journey 2 the mysterious island

 

 

 

Skön äventyrsfilm där The Rock är på skämthumör.

 

 

4. Faster

Skön actionthriller där The Rock är en stenhård hämnare.

 

 

3. Welcome to the jungle

 

 

Skönt djungeläventyr där The Rock träffar Arnold i 2 sek.

 

Skruvad thrillervariant där The Rock inte riktigt vet vad han ska ta sig till.

 

1. Fast Five

 

Asskön heistfilm där The Rock har roligt skägg och slåss mot Vin Diesel. Såg den ngt påverkad i Kambodja och tyckte typ det var världens bästa film.

 

ÄR SÅ TAGGAD PÅ: Fast 6! Snitch! Pain & Gain! 2013 blir helt klart The Rock's år! BRING IT

Okej! Har inte bloggat på ett tag. Mår inte toppen. Men här kommer iaf en trevlig lista - de tio bästa datoranimerade långfilmerna. Räknat då ifrån "Toy Story". Och filmerna ska se datoranimerade ut. Alltså, ehh, filmer som är datoranimerade kan ju ändå se handritade ut. Jag vetefan alltså. Men filmen ska alltså se ut som typ Toy Story.

 

Alltså JA till filmer som

 

Yes! Har en del att säga om Oblivion, nya Cruise-scifi'n, så here goes!

 

Det fick dröja ett tag med "hemkomst"-inlägget, men nu är det här! Jag vandrar åter Göteborgs kyliga gator, och det är helt okej. Framför allt har jag blivit ihop med världens bästa tjej tillika en av mina bästa vänner, vilket verkligen lyser upp denna i övrigt ganska mörka period. 

 

De sista veckorna i Asien spenderade vi i Vietnam. Det var ett intressant och vackert land. Festerna var inte lika lattjo som i Kambodja, men några feta kvällar fick vi ändå till. Simon har skrivit bra om tiden i Nah Trang, Hoi An och Hanoi på sin resedagbok, så vill ni ha lite fler detaljer kan ni kolla där. Jag nöjer mig med lite highs/los:

 

 

Vattenparken i Nah Trang! Helt sjuk, trodde jag skulle dö ett par gånger, men en fruktansvärt fet upplevelse trots bakfylla.

 

Cykeltur i Hoi An! Lite turistig får man vara, och att cykla runt i trevliga staden Hoi An var en mysig upplevelse som avslutades med att i kaoz cykla runt och leta efter en restaurang som ingen visste vart den låg (vi hittade den till slut)

 

Bussresa till Hanoi! Det var trevligt att i dagsjus beskåda Vietnams landskap. Risfält, höga berg och supermoderna städer blandades och gav ett trevligt intryck.

 

Shane! En drag-artist ifrån Australien som var jättesnäll och väldigt gay.

 

Frukt-shake i Saigon! En tant på gatan gjorde fantastiskt goda frukt-shakes typ gratis.

 

Baguette i Nah Trang! Mums!

 

Kebab i Hanoi! Mums!

 

Kanye! Jag gick loss angående Kanye ett par kvällar i Hanoi, connectade med en kille ifrån Chicago bla. Alltid trevligt med yeezy.

 

Bada! Sjuka vågor.

 

 

En svensk kille! En svensk som satt och raljerade om att Sverige är överlägset alla andra länder. Jag kallade honom "ignorant", han blev arg.

 

Pengar! De tog slut.

 

Nah Trang! Förutom vattenparken ett riktigt hell hole fullt av rika ryssar.

 

Curfew! Varje kväll i Hanoi slutade med att polisen raidade klubben och man fick gå hem.

 

 

Ja och här är jag då, hemma igen, hemma igen och försöker få ordning på mitt liv. Vi får se hur det går. En fet resa hade iallafall jag och Simon. En upplevelse jag sent kommer glömma och gärna gör om, men inte än på ett tag. Tack för att ni läst resebloggen! Nu återgår Hustleandflow till sin vanliga variant. Förhoppningsvis kommer lite nya serier inom en snar framtid. PEACE!

 

https://soundcloud.com/vasas-flora-och-fauna/nog-var-han-en-v-n

Ey yo!

 

Var ett bra tag sedan jag skrev nagot nu, blev ganska deprimerad av det laga antalet kommentarer pa forra inlagget, trots att jag fiskade som satan! Naja, tack for de kommentarer som kom, och nu blir det ett inlagg till iallafall, om inte annat kan det ju vara skoj att lasa sjalv nar man sitter och ar deprimerad i minus 20 grader langre fram i var.

 

En hel del har hant sedan sist: Vi ar nu tre glada grabbar som reser tillsammans. Australiensaren Sam, advokatstudent, har joinat vart gang med muntra musikanter, och han ar en riktigt go och glad gubbe som dessutom kan prata lite svenska.

 

Just nu sitter jag pa varat hostel i Saigon, Vietnam, och kan inte sova. Lag och laste min bok pa rummet men en snubbe i en narliggande sang bad mig nyss att slacka lampan eftersom han inte kunde sova om det fanns nagot ljus i narheten (bo inte i ett javla dorm da ditt flan). Jaja det blir ju ett utmarkt tillfalle for en uppdatering, sa far vi hoppas att jag kan sova sen.

 

Sist jag skrev var vi i Siem Reap, Kambodja, en stad som bjod pa en hel del trevligheter och nya bekantskaper. Darifran tog vi (jag och Simon) oss till Sihanoukville, en kand backpackerstad vid Kambodjas kust. Det var val runt den 15-16e december eller sa. Resan dit pa en sleeperbuss var plagsam - sjukt trangt och ett skrikande kambodianskt spadbarn pa satet bredvid. Pa nagot satt overlevde vi, lyckades hitta ett guesthouse for fem dollar natten, och paborjade en vistelse som blev betydligt langre an vad vi tankt oss.

 

Det borjade med att mr Karlsson blev sjuk - han kunde inte ata nagot och kande sig allmant hangig. Jag var inte heller pa topp, kanske for mycket festande, och de forsta dagarna i Sihanoukville bestod av att ligga pa stranden, bada och kolla pa HBO-kanalen som fanns pa hostelet. Efter ett par dagars vila forsokte vi ga ut - vi motte upp med Matthew, en bekant ifran Koh Samui, och australiensaren Sam, som vi traffat i Siem Reap. En del barz dracks, men bade jag och Karlsson insag snabbt att vi var langt ifran aterhamtade.

 

Sa det blev till att fortsatta vila, nu pa ett billgit backpacker-hostel vid namn Monkey Republic. Som tur var lyckades vi hitta en fristad mot angest - Top Cat Cinema. Top Cat bestod av ett par rum som vart och ett var fyllt av soffor och kuddar, en fet tv, surroundsystem och 6000 filmer att valja bland. Dessutom PS3! Har skulle vi avnjuta manga timmar.

 

Sa sakteliga borjade vi ma battre, vi slog vara pasar ihop med aussie-Sam, och akte ut mot Koh Rong, en o utanfor Sihanoukville. En dramatisk batresa (osregn), och vi kunde ga iland langs en skranglig landgang. On var inte direkt sa high-tec som man ar van vid ifran Thailand - men det hade sin charm det med! Vi bodde pa ett fett hostel ute pa en pir, som dessutom huserade en galen italiensk kock. Han rokte weed hela dagarna och gjorde fantastiska burritos. Koh Rong var inte riktigt en party-o, men det var valdigt skont att bara slappna av och ligga och lasa vid vattnet ett par dagar. Pa julafton kande vi dock att det var dags att dra tillbaka till fastlandet, vi madde battre och var redo for fest.

 

Nu uppstod problem: Det blev storm pa julaftonsmorgonen, och alla farjor blev installda until further notice. Pa on fanns inget internet, och baten som skulle komma dit med mat, kunde uppenbarligen inte gora det. Ganska spannande, och en annorlunda julafton. Till slut lugnade sig dock stormen nagot, och en farja lyckades ta sig in till piren. Men jag kan saga att vagorna inte var nadiga pa vagen tillbaka. Vi fick dock lite VIP-treatment och fick sitta i kaptenens hytt!

 

Pa julaftonskvallen sparade vi upp lite andra glada kompisar ifran Siem Reap, och tillsammans tog vi en bat (igen!) ut till en konstig strand dar det skulle bli christmas party. Bade jag och Simon var riktigt pa gang, vi gick bland annat in i Viking-mode och rot om att plundra.

 

Kvallen var riktigt lyckad! Konstig dubstep blandades med jul-hits, jag hade fejk-brillor och gick runt och presenterade mig som en valkand svensk forfattare, och runt 4-tiden akte vi tillbaka i en bat, och jag skralade ut Fairytale of New York over det kambodjanska havet. Som sagt, en annorlunda jul!

 

Aven juldagen blev ganska crazy. En ny kompis gjorde entre, en glad skaning vid namn Simon, och kvallen slutade pa en scen med strippstang dar jag och Karlsson upptradde med Fairytale of New York (igen). Fett!

 

Just det, vid det har laget hade jag ocksa upptackt ett gang sjukt ackliga sar pa mina ben. Jag forsokte behandla dem sjalv med grejer ifran apoteket, men till slut gav jag upp och begav mig till en kambodjansk klinik. Dar konstaterades det att saren blivit infekterade, och en sjukt smartsam process tog sin borjan. Den kambodjanska lakaren slet bort varenda sarskorpa och pillade utav bara helvete i saren. Jag var seriost nara pa att bade borja skrika och grata flera ganger, men pa nagot satt overlevde jag och fick ett par frascha bandage. Dock var jag tvungen att atervanda till sjukhuset varje dag framover, for rengoring......... Ganska segt.

 

Naja! Detta blev en daglig process, och nu verkar mirakulost nog saren vara battre.

 

Vi hade egentligen planerat att dra till Vietnam strax efter jul, men jag nojjade lite for mina sar, och Sihanoukville var ju gott, sa vi stannade ett tag till. Dagarna blev ganska lata - tillsammans med skaning-Simon och Sam i princip bodde vi pa Top Cat Cinema, dar dagar blev till natter och oandliga mangder matcher FIFA och sjukt manga filmer plojdes. Helt fantastiskt var det (forutom nar den synnerligen irriterande spanjoren Sebastian var med. Han var standigt i bar overkropp och skrot om hur grym han var pa fifa, han sag ut som en ful hobbit och var javligt storig).

Dagar blev till veckor, och sammanlagt var vi SIhanoukville i nastan tre veckor. Nyar var okej, men Top Cat var anda det basta med hela Sihanoukville-vistelsen, inte minst eftersom skaning-Simon blev en mycket angenam bekantskap.

 

Naja! Nu ar det plotsligt 6e januari och vi ar i Vietnam, sa pa nagot satt lamnade vi Kambodja till slut. Nattbussen till Saigon var helt okej, men gransovergangen var riktigt smartsam och sjukt ineffektiv.

 

Saigon ar hitills en ganska hektisk stad, och vi drar harifran redan imorgon. Idag sag vi forresten The Hobbit, som var fantastisk.

 

Ja nu blev det ett javla langt inlagg igen, om ni har orkar lasa anda hit kan jag bara tacka, och jag lovar att aterkomma snart med fler intryck av Vietnam (har inte hunnit se mycket annu).

 

Mycket karlek ifran Max

Yo yo yo kara vanner i Sverige!

 

Vill forst bara saga att ni valdigt garna far kommentera om ni laser - har varit daligt med det de senaste inlaggen! Ni maste inte skriva jattelangt, jag och Simon blir lika lyckliga for alla tillrop. Kommentarerna ar varan enda lank till er dar hemma just nu, och betyder valdigt mycket for oss. Sa snalla! Vi blir sa glada.

 

Resten av vistelsen pa Phi Phi, dar vi var sist jag skrev, forflot utan storre skandaler. Eller ja, vi tatuerade oss mitt i natten, en av de svenska tvillingarna slog upp hela huvudet nar han gick i somnen, en kanadensisk pundare blev jagad av en biffig Thai-kille som han var skyldig pengar, en Stockholmspundare ville folja med oss till Kambodja och jag borjade halta overallt jag gick. Men annars? Lugna gatan!

 

 

Pa lordagen var det iallafall lage att dra, vi var trotta pa Thailand och tog baten mot fastlandet for att dar dra mot Bangkok och darifran vidare till Kambodja. En lang resa senare, och vi kunde checka in pa vart trygga guest house Kawin igen. Jag var vid det har laget i javligt dalig form da jag hade ont som satan i min vansterfot som dessutom borjat svullna upp. Efter lite somn begav jag mig darfor helt enkelt mot ett sjukhus i Bangkok.

 

Thai-lakarna ar riktigt proffsiga, jag behovde inte vanta lange alls innan jag fick traffa en doktor. Dock blev jag livradd da han satte mig i en javla rullstol for att koras mot rontgen. Som en handikappad kille akte jag da i rullstolen genom Thai-sjukhuset, och fick manga nyfikna blickar. De rontgade mig i allafall, och efter en angestladdad vantan, kunde de konstatera att jag bara rakat ut for en latt stukning. Jag fick bra smartstillande tabletter, betalade 500 spann och kunde promenera ut ur sjukhuset utan rullstol, och med en stor angestklump borta ur mitt brost.

 

Farden tillbaka ifran sjukhuset blev dock ganska dramatisk - de fanns inga taxis i narheten, sa en tjock thai-kille fick skjutsa mig pa sin moppe for 20 spann. Han korde som en javla dare, och jag hann tanka att det vore ju ironiskt om jag skulle do pa vagen IFRAN det javla sjukhuset.

 

Naja! Tillbaka pa Kao Sahn road motte jag upp min vapendragare von Karlsson, vi fixade biljetter till Kambodja nasta dag och satt sedan pa internetcafe och kollade pa Parks and recreation respektive Walking dead resten av dagen (sondag).

 

Pa mandagen gick vi upp tidigt for att borja aka emot Siem Reap i Kambodja. Dom av varan forvaning nar det isade sig vara en javla minibuss vi skulle aka med, inte en av de vanliga thai-bussarna. Jag satt helt okej, men den stackars Karlsson fick sitta ihoppressad med 3 stadiga sydafrikaner langst bak.

 

De pa resebyran hade erbjudit sig att fixa varat visum till Kambodja, och forsakrade oss om att vi skulle slippa alla koer vid gransen och i stallet kunna "relax and have a beer". Vi gick pa detta, men det var saklart en bluff, och vi fick sta i ko som alla andra (en helvetesko pa tva timmar i fruktansvard hetta).

 

Dessutom hade helt plotsligt en kambodjansk kille i rosa skjorta dykt upp for att "ta hand" om oss, han jobbade pa resebyran sa han. Dumma i huvudet som vi ar gick vi pa detta, och innan vi visste ordet av var vi over gransen och han skulle ha pengar for sin "extra service". Jaja vi ar dumma turister, sa han fick en liten slant, och sedan bar det av emot Siem Reap i annu en minibuss, denna gang i sallskap med livliga lakarstudenter ifran Brasilien.

 

Val framme i Siem Reap, kom vi snabbt till varat hostel med hjalp av en tuktuk-kille. Han var mycket pastridig i sin vilja att hjalpa oss aka ut till de varldsberomda templen som finns har, vi forsokte tjata bort honom, men till slut gav han ett sa bra pris att vi inte kunde saga nej, och det bestamdes att han skulle hamta oss om tva dagar for en tempeltur.

 

Hostelet som vi bor pa, The Siem Reap Hostel, ar bade billigt och sjukt flott. Rummen kanns som lyxhotell (forutom att man delar dem med massa andra), det finns en gottig pool, gott kak, och ol for 50 cent. Sa forsta kvallen blev det till att dricka en hel del barz, dessutom upptackte vi att nagra vi kande ifran resan ocksa bodde har (sydafrikaner + en aussie). Det blev en trevlig kvall som avslutades med dans dans dans pa den feta baren Angkor What, ligger inne pa "Pub Street"i staden, en ganska liten gata dar de anda smallt upp sa manga klubbar och barer som ar fysiskt mojligt.

 

Varan andra dag i Kambodja blev en softardag, innan vi pa kvallen blev patvingade att vara med i en javla biljardturnering pa hostelet. Jag ar ganska vardelos pa biljard och torskade hart mot sydafrikanen Vince, men roligt nog forlorade Simon ocksa sin forsta match emot en kass tjej (han hade oflyt da han egentligen ar ganska duktig).

 

Kvall nummer tva slutade ocksa pa Angkor What-bar, och Simon lyckades tydligen hamna pa en Kambodjansk lagenhetsfest.

 

Just det, vi fick en ny kompis den andra kvallen ocksa, en britt-afrikan-indier med det nagot suspekta smeknamnet "Antz". Han ar i alla fall en riktigt go gubbe som borjade skrika hogt av lycka nar han sag min Kanye-tatuering, tydligen hade han tankt skaffa en likadan!

 

 

Antz gjorde oss sallskap foljande dag, da vi bakfulla som satan akte tuk tuk ut till templen. Trots vara sinnestillstand maste jag saga att de var sjukt maktiga att se, speciellt djungeltemplet som figurerar kraftigt i forsta Tomb Raider-filmen.

 

Det blev lite barz aven tempelkvallen, och vi gjorde till och med ett forsok att ga ut, men vi insag snabbt att vi var for trotta, och drog hem och kollade pa Nic Cage-filmen Trespass istallet (SJUKT kass). Ja just det, vi hade varit tvugna att byta hostel pa morgonen ocksa eftersom det var fullbokat och vi inte orkat utoka varan vistelse.

 

Foljande dag, torsdag, tog vi oss tillbaka till Siem Reap-hostel, och sotade i tv-rummet med Scrubs och Tomb Raider. Men pa kvallen blev det dags for ol-spel och Angkor What-bar igen. Ja det ar det vi har gjort mest har. Kvallen fick en rolig twist och idag, fredag, ligger Simon fortfarande och sover, medan jag ar ganska pigg och sitter och softar nere i lobbyn pa hostelet. Ikvall ska vi nog ta det lugnt, kolla nagra filmer, och sedan far vi se om det ar dags att dra vidare mot stranderna och oarna imorgon.

 

BETYG

Graspojken av Christer Lundberg: +++

Phi Phi: +++ (roligt, men jag var ej pa topp)

Bangkok-sjukhuset: ++++

Kawin-guest house: +++++

Resan till Kambodja: ++

The Siem Reap Hostel: +++++

Templen: ++++

Tomb Raider: +++

Rodhake av Jo Nesbo: ++++

Kambodja, so far: +++++

Trespass: - 

 

Yes! En hel del aventyr alltsa, och mer ska det bli! Kambodja ar fantastiskt hitills, men da har vi annu inte sett de riktiga baksidorna saklart. Skont att vara ifran Thailand, det ar mycket softare stamning har.

 

Hoppas ni mar bra, och glom nu inte att kommentera!

 

Much love - Max

What's up kara blogglasare!

 

Nu ar jag lite snabbare med att uppdatera, sist jag skrev var det sondag och nu ar det torsdag (tror jag). Koh Tao, som vi var pa da, var en mycket mysig o. Forsta kvallen festade vi loss med tva svenska tjejer vilket var skoj, det fanns en flott strandbar vid namn Lotus Bar dar en massa vasterlanningar hangde. Bland annat stotte vi pa legenden "smokey" igen, den parokte aussien ifran full moon. Han var mycket glad att se oss!

 

Mandagen blev en sol och bad-dag, pa kvallen forsokte vi dricka ol, det gick inte sa bra for Simon vars kropp var lite ur balans. Jag forsokte rulla sjalv en kvall pa Lotus Bar, och det var val helt okej, men ingen superhojdare.

 

Pa tisdagen var det dags att lamna Koh Tao, efter en kort men naggande god vistelse. Vi var sugna pa att get on the road again, dessutrom var varat hostel ingen hojdare. Sagt och gjort sa kopte vi biljett till Phi Phi. Baten gick nio pa kvallen, men vi var tvugna att vara ute ifran hostelet klockan 10 pa morgonen (de borjade banka pa dorren och gapa pa thai). Da blev det alltsa till att doda en dag pa Koh Tao, trotta som satan, och jag var en aning bakis maste jag erkanna. Vi forsokte sova en stund pa stranden, men jag fick superpanik av alla myror, sa jag drog till ett internetcafe och satt typ en hel dag dar och kollade pa Grotesco.

 

Pa kvallen blev det da dags att dra till baten. En gammal skorv, battre ord finns inte. En gammal skorv knokfull av harda madrasser som alla backpackers lag pa. Det var ungefar en cm mellan mig och de bredvid. Ett aventyr, maste man saga! Jag fick inte mycket somn utan lag mest och lyssnade pa Christer Lundbergs Graspojken (bra!) och tankte pa folk jag saknar i Sverige (jag var trott och sentimental).

 

Batresan var val pa en 6-7 timmar, efter det blev det vantan, buss, och sedan en bat till ut till Phi Phi (som ligger pa Thailands vastkust, Koh Tao ar ost). Phi Phi ar verkligen en paradiso sa som man tanker sig den, sjukt maffiga strander och feta klippor, ser ut lite som LOST-on fast fullsmockat med vasterlanningar - en hel del svenskar har, till skillnad fran tidigare platser vi var pa.

 

Simon kande till legendariska hostelet The Rock, med 20-baddsrum och billigt pris (ingen AC, men flaktar i taken). Riktigt coolt stalle!

 

Vi kom till Phi Phi onsdag. 5 december, en vanlig partydag trodde vi. Vi hade fel! Detta var namligen ingen vanlig dag, detta var den thailandksa kungens fodelsedag.

 

 

Pa den gamle kungens fodelsedag ar bade sprit och sex forbjudet i Thailand (detta struntade dock ett ackligt par i varat rum i, de lag HELA dagen och tog varandra pa konen).

 

De flesta affarer salde sprit anda, sa vi hade lite forfest pa hostelet, bla tillsammans med ett par tvillingar ifran Hasselby som medverkat i en reklamfilm for Breaking News (!). Skona men nagot luddiga typer.

 

De andra hostelbesokarna var ganska torra tyckte jag. De tyckte sjalva att de var fruktansvart fracka, men det enda de verkade vilja prata om var hur mycket de knarkat i sina dagar. Folk far val gora vafan de vill, men arligt talat ar jag inte speciellt intresserad!

 

Jag och Simme K drog darifran efter en stund, och tankte kolla in ifall klubbarna var oppna. Icke. Eller jo, nagra var det, men de fick tydligen inte spela musik sa det var en valdigt surrealistisk och latt dod stamning over hela Phi Phi. Det blev pizza och hemgang.

 

Idag ar forhoppningsvis firandet over och vi kan dra ut pa "stan" och raa lite. Dagen har vi agnat at hard solning, tror vi brant oss lite, men det hor ju till. Spektakulart att bada har ocksa, maste jag saga.

 

Vi blir nog kvar har pa Phi Phi imorgon med, men snart har vi trottnat pa Thailand och det ar dags att rora sig mot aventyrliga Kambodja och Vietnam. Fett!

 

Tanker pa er dar hemma nar jag genomsvettig stiger ner i klarblatt, kroppstempererat vatten. Hoppas ni overlever ryssvintern.

 

Fortsatt kommentera sa fortsatter jag blogga! :)

 

Betyg:

Fans av Fredrik Strage: ++++

Koh Samui: Gott, men for regningt. Fint hostel, nya vanner. Stark +++

Koh Tao: Sol! Barz! ++++

Full Moon Party: En upplevelse, intressant men lite for mycket. +++

Full Moon Party-forfest: Mycket roligare an sjalva partyt! +++++

Simon Karlsson: Killen har aterhamtat sig och ar tillbaka i toppform! +++++

Kungens fodelsedag: Grattis, men hade det inte varit roligare att fira med varldens party? +

What's your number: Duglig romcom! +++

 

 

 

Hej! 

 

Vill till att borja med tacka for alla fantastiska kommentarer pa det forra inlagget. Blev varm i sjalen nar jag laste dem. Tanker pa er alla har bortifran och hoppas ni overlever the cold swedish winter.

 

Aterigen har mycket hant sedan sist jag skrev, da vi precis var redo att lamna trakstaden Chiang Mai. Bussen till Bangkok var smartfri, tryckte tva rullar (Dark Shadows: -, Man on a ledge: +++). Vi anlande i Bangkok runt 5 pa morgonen, helt forstorda utan mycket somn. Vi atervande till trygga Kao San Road och tog in pa samma guest house som sist, dar vi fick oss et par valbehovliga timmar somn innan det var dags att dra ut till Koh Samui.

 

Bussen till Samui var tre timmar sen, dessutom osregnade det. Flott. Till slut kom den iallafall, och resan borjade. Framfor oss i bussen satt ett hogljutt gang med ryssar, och tyvarr besannades alla fordomar om det ryska folket da de gapade, klagade, fallde tillbaka sina saten sa langt det gick och vasnades i storsta allmanhet. Dock fick de betala sitt straff da en av dem, en enorm ryss som liknade en tjock Channing Tatum, lyckades lasa in sig sjalv pa bussens toalett. LOL.

 

Under bussresan lyssnade jag klart pa Skumtimmen av Johan Theorin, klart bra. +++

 

Ett bussbyte och en vantan pa 2 timmar senare, och vi var framme vid baten till Samui. Frackt att glida ut i det Thailandska havet, trots fortsatt regn. Varat hostel val framme pa Samui sag riktigt frascht ut, aven fast det lag lite off. Trotta (igen) dackade vi i vara sangar. Det var nu da mandag morgon, varan resa hade paborjats lordag kvall. Ujujuj.

 

Forsta kvallen pa Samui utforskade vi ons bardistrikt, riktigt trevligt, och Simon tog dessutom bild med en apa. Burger King-besok, buckets, ja allt som hor en utekvall i Thailand till.

 

Nasta dag lyckades vi bekanta oss med lite andra nissar pa hostelet - antligen lite vettiga backpackers! Tisdagkvallen bestod av beerpong-turnering, och jag blev sarskilt fortjust i en snubbe fran England som jobbade som lararassistent. Han ska till Vietnam senare och da ska vi motas upp och ata julskinka. 

Onsdagen da, den stora Full Moon Party-dagen. Ja det ar redan en klassiker far man saga. Vi tog en bat ifran Samui till Koh Pagnan (eller hur det stavas, orkar inte kolla), dar partyt skulle vara. Vi reste tillsammans med vara nya hostel-kompisar och stamningen var pa topp. Innan partyt motte jag och Simon upp med Andreas Tradgardh, som Simon reste med i Asien sist han var har. En riktigt skon skaning som styrde upp forfest med massa andra skaningar, en grasrokande Aussie och en psykopatisk estlandare. Jag och Karlsson drog i oss en klassisk Bucket, som man val far saga ar lite att leka med elden. Vi blev rejalt bra i gasen bada tva, och nar vi val kom ut till stranden runt 00.00 tappade vi bort varandra snabbt. Inte latt att halla koll bland 30.000 pers!

 

Jaja, kvallen var ball, men slutade inte sa lyckat da jag blev ranad pa min planbok, iphone och kamera. Sa JAVLA dumt att ha med skiten dit men ibland tanker man inte. Som tur ar sa hade jag kvar mina kreditkort och mitt pass pa hostelet, sa det ar val ingen storre katastrof, ar mest arg pa mig sjalv som aldrig lyckas tanka steget fore.

Jag tog mig iaf hem till Samui, och fick lite valbehovlig somn, innan varan viloperiod tog sin borjan pa torsdagen. Vi behovde helt klart laka bade kropp och sjal, och eftersom det osregnade hela tiden, gjorde vi sa genom att ploja film efter film pa hostelets manga filmkanaler. 

 

Ja inte mycket finns att skriva om recovery-dagarna, men pa lordagen tog vi iaf ett par barz med en Seattle-tjej vid namn Nicole James, dessutom en skum hardrockare ifran Kanada som har kurat pa hostelet hur lange som helst.

 

Nu ar det da sondag och regnet har antligen slutat! Vi har lamnat flotta The Lounge Hostel pa Samui och dragit till en narliggande o, Koh Tao. Har ar lite mindre och mycket mysigare an pa Samui, och det ar skapligt flott att bada i stralande sol.

 

Naja, jag mar bra iaf, har fortfarande lite ont i kroppen efter Full Moon Partyt, men ar pa battringsvagen och som sagt har jag pengar och pass kvar. Dock ingen telefon just nu, men ska losa ett Sim-kort till min reservtelefon och ge er mitt nya nummer. Under tiden kan ni na mig pa Facebook eller via Simons nummer.

 

Just det, jag har last The Beach ocksa, sjukt fet. Fyra starka ++++, nastan fem.

 

Yes, planen nu ar iaf att softa har ett tag med sol och bad, innan vi eventuellt drar over till Phi Phi Island, och darefter drar ifran Thailand och rockar Kambodja.

 

Hoppas alla mar bra, fortsatt kommentera sa ar ni snalla, tack som fan farsan for hjalpen med att sparra ID-kort. Saknar er alla men har det gott har!

 

Peace out - Max

Hej! Nu har det drojt alldeles for lange sedan forra inlagget. En hel del har hant, och jag ska forsoka att inte traka ut er med allt for mycket detaljer, men sahar ligger landet:

 

Sist jag skrev var vi nyanlanda i Bangkok och njot av livet. Det var alltsa i sondags om jag minns ratt. Senare samma sondag tog vi sa steget och tatuerade oss! Jag har ju som flera av er vet funderat pa detta i faktiskt flera ar, och nu var det antligen dags. Vi hittade ett seriost stalle som forsakrade mig om att min Kanye-bjorn skulle kunna goras rattvisa. Vi bokade en tid, och lugnade sedan nerverna med ett par bars.

 

Tatueringen, da. Var valdigt nervos innan, Simon forsokte skramma upp mig sa gott han kunde och det fungerade. Men nar killen val satte igang sa... Visst fan gjorde det ont, men jag overlevde. 3 timmar tog det, tid som jag fordrev genom att lyssna pa podcasts, Kanye och forsoka bita ihop.

 

Karlsson tatuerade sig aven han, ett fett Zelda-motiv. 

 

Har ar min:

 

Hej igen alla muntergokar i Sverige! Detta inlagget kommer bli lite kortare, men ack sa naggande gott! Jag och mr von K sitter nu pa ett flott internetcafe mitt i Bangkok, och damn, natet flyter pa satan sa mycket smidigare har.

 

Naja, sist jag skrev var det alltsa torsdag i Shanghai. Torsdagskvallen blev slapp och ganska somnlos. Vid 05-tiden somnade vi till slut, och sov som vanligt till klockan 16.

 

Planen for fredagen var att ta det relativt easy i pariserhjulet (ta den refernsen, nagon) innan farden till Bangkok foljande dag. Det gick sadar, for plotsligt var alla skaningar sugna pa att umgas med oss. Det blev en gemytlig kvall pa hostelet med svensk allsang till bla. Tomas Ledin, Hakan och Snook. Jag fick komplimanger av 1,96 cm langa skaningen Herman for saval min rapp som min sang. Efter sadana kungliga kommentarer kunde vi inte saga nej till att folja med och dansa en stund pa det numera klassiska Window's Garage.

 

Kvallen fortsatte med en och annan overraskning for von Karlsson, och det var tva trotta killar som gick upp klockan 9 nasta dag (tva timmars somn). Utcheckade och med vara fetingryggsackar ater pa ryggen var det dags att "get on the road again".

 

Tunnelbaneresan till flygplatsen tog sakert en timme, det ar sjuka avstand i Shanghai, men till slut kunde vi efter viss forvirring checka in varat bagage hos en homosexuell trainee anstalld pa Sri Lankan Airlines. Phew! Man ar alltid lite nojig pa en frammande flygplats. Lite club sandwich pa The Actors Cafe (?) pa flygplatsen, komplett med en servitris som storgrat, och vips satt vi bankade pa flyget.

 

Sri Lankan Airlines flygvardinnor hade roliga outfits, men tyvarr vagde detta inte upp de fruktansvart obekvama stolarna. Trots att vi var sjukt trotta blev det inte mycket somn under den 5 timmar langa flygningen. Istallet tittade vi pa Prometheus, fet som fan, och jag laste Alex Schulmans bok, som ar bra.

 

Just det, hitills pa resan har jag ocksa last Nattfak av Johan Theroin. Den var riktigt bra, laskig stamning och sympatiska karaktarer. ++++ far den.

 

Smooth sailing blev det pa Bangkoks frascha flygplats, vi kvitterad eut bagaget och akte sedan taxi till den omtalade Khao San Road mitt i Bangkok, dar Leo DiCaprio som bekant bodde i filmen The Beach (som bade jag och Simon tycker mycket om).

 

En lang taxiresa och 100 spann fattigare stod vi sa plotsligt mitt i smeten, sa att saga. Det var lordagskvall i Bangkok och Khao San var fullsmackat med folk, mest vasterlanningar. En lattnad infann sig hos mig nar jag insag att det fanns barer precis overallt - de var som bekant utrotningshotade i Shanghai. Vi lyckades spara upp ett frascht Guest House for 70 spann natten, dar vi tog oss en valbehovlig dusch innan det var dags att utforska gatan lite mer.

 

Har finns det mesta: barer, massagestallen, pingpongshows, tatuerare. Allt som man tanker ska finnas i Bangkok. Och jag maste saga att jag alskar det! Det ar sjukt skon och avslappnad stamning har, enorm skillnad ifran Kina. Det drojde inte lange innan vi satte oss ner pa en randombar for att kaka riktigt flott Thai-mat, och kvallen avslutades med att strosa runt pa gatan, dricka lite drinkar och njuta av The Good Life.

 

Trotta som satan drog vi oss tillbaka till Guest Houset, dar jag somnade efter en halv P3-dokumentar (morden i Knutby, fyfan vilken skit alltsa, men javligt bra dokumentar).

Pigg och glad vaknade jag klockan 12 foljande dag, alltsa idag. Detta ar ett javla framsteg! Simon drog sig kvar lite langre, han hade inte lyckats somna forran sent, men killen var tapper och tog sig anda upp innan 13.

Nu ar vi ute pa stan och flanerar, och pa detta frascha internetcafe kan vi antligen njuta av Zlatans mal emot England, kolla Facebook obehindrat och surfa for 7 spann i timmen.

 

Yes, sa livet kanns nu riktigt flott, man har kommit in i Backpacker-mentaliteten lite battre, stamningen har ar skon, vadret ar SJUKT varmt, och allt ar underbart helt enkelt!

Hoppas ni har det riktigt fint hemma i Sverige, ska tanka pa er nar jag svettig som satan drar i mig en iskall Singah.

 

Okej! Hej alla glada lasare. Nu har det antligen blivit dags att delge er resten av vara Shanghai-upplevelser innan det ar dags att dra vidare till Bangkok (vi drar lordag, nu ar det torsdag). En hel del har hant sedan sist, men jag ska forsoka fa med det mesta (forutom det onodiga saklart).

Nar jag sist skrev i lordags, var varan plan att dra ut i Shanghais omtalade nattliv pa kvallen. Sagt och gjort: Simon lyckades googla fram en massa adresser till olika feta klubbar, och tjejen som jobbar pa vart hostel fick i uppdrag att skriva ner dess adresser med kinesiska tecken. Det loste hon snyggt!

Vi borjade med att forfesta pa hostelet, med hjalp av saval Simons portabla hogtalare och ett roligt musikspel han lost till mobilen. Han har tankt pa det mesta!

Efter 6 st 4 kronors-ol var hoppade vi in i en taxi, for att prova varan nya magiska lapp med alla kines-adresser. Den visade sig vara ett smarre mirakel, da chaffisen direkt forstod vart vi skulle. Perry's var stopp no.1, ett stalle som lockade med "cheap drinks and viking style long tables". Efter att ha fragat en ung kines om vagen (ok, chaufforen droppade oss inte precis utanfor), gick vi upp i en uppgang full av grafitti (bla. en ganska vidrig teckning av ett konsorgan), gick igenom ett plastdraperi och befann oss pa en fullsatt bar dar det pumpades Nicki Minaj ur hogtalarna. Barsen kostade 15 spann, vi horde inte ett ord av vad vi sa till varandra, och allt var kosher.

Stallet hade ocksa en overvaning, med annu billigare bira, mer folk och Gangnam Style-dansande kineser.

Vi beslot oss ganska snart for att prova nasta stalle pa listan, men enades om att Perry's kunde vara vart ett till besok vid senare tillfalle.

Stopp no. 2 blev "The Shed", som visade sig vara en ganska trakig bar med enbart vasterlanningar, och dyr ol. Dar drog vi oss snabbt ifran, for att testa "Windows Garage", som enligt beskrivningen skulle vara fullt av folk, hiphop och saklart cheap drinks. Detta stamde mycket bra, och innan vi visste ordet av stod vi och dansade till Niggas in Paris tillsammans med saval kineser som amerikaner. Dessutom lag stallet jattenara varat hostel, vilket saklart var bra att veta!

Men vi var inte riktigt nojda anda, och beslot oss for att dra till en av Shanghais mest mytomspunna klubbar, tror att den hette K2. Den magiska lappen hjalpte oss aterigen pa vagen, och sedan stod vi helt plotsligt i en hiss upp i en skyskrapa (tillsammans med, ja just det, 1 miljon kineser). Stallet var sjukt packat och coolt, men jag forstod inte sa mycket, och det hade varit en lang natt. Vi drog snabbt darifran och kakade street barbecue, nagon javla helstekt fisk som var sjukt god. Vi enades sedan om att det var hog tid att dra hem, da klockan var ungefar 5 pa morgonen.

BETYG PA KLUBBARNA:
Perry's: ++++
The Shed: +
Windows Garage: ++++
K2: ++

Nasta dag (dag 3, sondag) borjade sov-problemet: vi vaknade klockan 16, ganska bakfulla. Jaja det var inte mycket att gora, vi var tvugna att ha ett uppdrag for dagen, och det blev Shanghai Aquarium som verkade fett. Vi lyckades ta oss dit med hjalp av tunnelbanan som tva hardcorekineser. Akvariet lag mitt i business-centret dar vi varit forsta kvallen, och det saftiga intradespriset lag pa 160 spann. Jaja vi gillar akvarier sa det var bara att bita i det sura applet. Och jora, det var vart det. Nagra trakiga fiskar i borjan, men sedan fick vi se hajar, sagfiskar och maneter sa det rackte och blev over. En av varldens langsta sanadar tunnlar med vatten fanns ocksa, coolt. Storsta besvikelsen var att akvariet stoltserade med en aligator i plast (!!). Betyg blir en stark +++, bilder finns pa instagram om ni vill se, jag heter piccol0 och Simon heter Killernestor.

Efter det blev det nudelkak innan vi drog hem och satte oss for att dricka ett par ol till, trots allt ar vi ju pa semester. Det drojde inte lange innan vi var redo att dra ut pa stan igen, och nu arade vi Perry's med annu ett besok.

Den har gangen fick vi nagra brittiska kompisar pa stallet, en sag ut som Dominic Monaghan, jag rap-battlade med honom och britterna tyckte absolut att jag skulle soka jobb som MC i Shanghai (de hade bott har i 6 ar). De upplyste oss ocksa om att man kunde betala 50 spann och fa fri bar hela kvallen, sick.

Efter Perry's fick det bli ett aterbesok till Window's Garage dar vi tydligen dansade med kineser. Sedan forsokte vi hitta ett stalle som hette Hollywood som britterna tipsat om, men hamnade istallet pa en bar dar Simon spelade biljard med en kinesisk tant i 2 timmar. Vi avslutade kvallen med resans forsta McDonalds, som vid denna tiden bara serverade frukost. Slitna gled vi in klockan 6 pa hostelet, och sov igen till klockan 16.

Nu ar vi alltsa inne pa mandagen, som fick bli en festfri dag eftersom vi var ganska sletna efter tva dagars hart klubbande. Efter att ha fragat en hipp amerikan om vagen till The Bund, ett kant distrikt i Shanghai, tog vi en promenad langs gigantiska Nanjing Road, full av enorma malls och designeraffarer. The Bund ar da distriktet som ligger mitt emot det feta affarsdistriktet, sa man har en fet utsikt over Shanghais fetaste skyskrapor. Det gar ocksa en undervattenstunnel till affarsdistriktet ifran The Bund, en tunnel som lockade med "an mazing journey through the earth". Det visade sig vara nagot slags tag som gick underjord, och det mest "amazing" med detta var lite blinkande ljus och en kines som i hogtalarna proklamerade saker sasom "PARADISE!!! HELL!!!". Surreal...

Uppe i affarsdistriktet bestamde vi oss for ett besok pa ett enormt kopcentrum, dar vi forresten varit pa lordagen med, men dagarna flyter ihop lite har och man vill ju inte bli allt for langrandig... I detta kopcentrum hade de iaf en IMAX-biograf pa attonde vaningen, dar vi denna trotta dag lyckades fa biljetter till Disneys senaste rulle Wreck it Ralph. Tyvarr visades den inte pa en av IMAX-dukarna, men men. Popcornen var dessutom sockrade, och jag blev palurad nagot javla sjogras-godis. Sedan var filmen en besvikelse ocksa, iden var valdigt rolig, men tyvarr fastnade rullen i nagot javla godis-land. Betyget blir en stabil ++.

Efter dessa upplevelser hade vi bada en liten angestklump i magen, for mycket festande och en halvdalig film kan latt gora kroppen ur balans. Vi kopte darmed lite kak av nudelmannen pa varan gata, och gick sedan och lade oss for lite ljudbokslyssnande (vi har forresten fatt byta rum igen vid det har laget, tillbaka till ett 8-baddsrum, javla hostel...).

Nu var vi inne i den fuckade dygnsrytmen och vaknade darmed klockan 16 aven nasta dag (tisdag), men vad man kan gora. Tisdagen var inte en lika trott dag som mandagen, sa glada i hagen bestamde vi oss for dagens uppdrag: aka turistbuss genom Shanghai. Vi valde budgetalternativet for 30 spann och satte oss pa toppen av en buss som tva riktiga tont-turister. Det var val lite halvtrevligt att aka runt och titta pa staden, men guiderosten som laste pa engelska i vara horlurar fuckade upp sig hela tiden (det var forprogrammerat och tekniken inte helt 100). Efter denna upplevelse fick det bli ett par barz pa hostelet igen, dar vi aven korde den nya roliga leken "visa en bild pa en kandis och gissa vem det ar". Next stop: Perry's.

Nu drog vi nytta av 50-spannserbjudandet och drack en helt del gottiga drinkar, spelade lite biljard, och gick upp till stallets overvaning. Efter tips ifran en amerikansk tjej kom Simon over nagon slags bucket, och vi kande oss pa topp, och hann tillochmed dansa lite med ett gang latinos (bla en Fat Joe-kille som jag rakade stampa pa foten).

Darefter var det dags att ge Hollywood en ny chans, da det verkade vara en fet klubb. Den visade sig tyvarr vara stangd, men innan vi visste ordet av befann vi oss pa en gata full av helt vanliga barer. Trodde vi...

Vi gled in pa en bar, och kande snabbt att nagot var fel. Baren var full av kinesiska tjejer som borjade prata med oss och saga att vi var handsome. Detta kandes orimligt, sa vi insag snabbt att det var prostituerade vi hade att gora med. Smooth som vi ar sa vi att vi var ifran USA och att Simon var ifran Inglewood, sa de vagade inte braka med oss och vi kunde dra darifran utan nagon skada skedd. Aterigen avslutade vi pa good old McDonalds, Big Mac!

Nu ar vi inne pa onsdagen, alltsa igar. Det ar svart att halla isar dagarna, och jag ber om ursakt om det blir lite repetivt att lasa, men det flyter ihop och vi har varit ute mycket. Bla. har jag missat att beratta om nar vi bevittnade ett kinesiskt brollop, men det far bli en annan gang.

SA! Onsdag! Annu en trott dag. Dagens uppdrag blev att dra till svarta marknaden for lite shopping. Vi lyckades fa tag i varsitt par converse for 60 spann, jag kopte ocksa en snokula och blev palurad en klocka av en kines som traffat Pierce Brosnan. Tur iaf att jag inte kopte rolexen av tanten bakom en stangd dorr for 3000 spann.

Svarta marknaden tar pa krafterna, segt att halla pa att pruta och saga nej till jobbiga kineser, sa sedan blev det till att ta det easy och kaka pa hostelet. Trodde vi...

Detta var namligen den skanska klassens lediga dag. Ja ni kommer ihag dem ifran inlagg ett. Det ar ett sympatiskt gang, sa vi bestamde oss for att mota upp dem pa Perry's (varat nya favoritstalle) lite senare. Jag och min partner in crime mr von Karlsson var helt enkelt ute i klubblivet igen. Perry's nedanvaning var dott vid den har tiden, men overvaningen var gemytlig och folk satt och kakade. Vi tog oss varsinn burgare (helt ok, 20 spann) och lite whiskeycola och jag kande mig snart pa topp igen, medan Simon inte riktigt kom over bakfyllan.

Simon blev iaf kompis med en israel som tipsade om olika klubbar i Shanghai, och jag satt och pratade med en amerikaskmexikansk tjej som hette Alex och var sjukt spannande men dessvarre inte sa pratglad. Skaningarna dok aldrig heller upp, dalig stil. Det fick bli till att dra till Hollywood igen - nu javlar fick det vara oppet.

Det var det. Och det var sjukt. Stallet var packat med orimligt snygga tjejer, som stod och dansade och sag kokainstinna ut i blicken. Vi misstankte att vi hade med betalda modeller att gora, for det var sjukt. Men coolt. Simon inledde en konversation med en kille, och det visade sig att vi hade ratt. Han var kanadensare, och modell aven han, och alla pa hela stallet var betalda modeller. Det var val inte riktigt varan crowd.

Just det, innan Hollywood hann vi ocksa med The Angelina Pub, som lagt hogst upp i ett hoghus och var ett overklasstalle med dansare och stenrika kineser. Dar ser man...

Nu var vi ganska trotta, men ett sista stopp fick det bli: The Shelter, som lag nere i en gammal skyddsbunker! Riktigt coolt stalle, som hade hiphopnight, dar tva LA-DJs spelade oldschool rap. Fett, men efter allt for mycket klubbande drog vi oss ganska snart hem till hostelet for vila.

Taxin gled in pa ratt gata, men utanfor varat hem radde fullt kaos, det var skaningarna som var i farten. En stod och ramlade baklanges och spydde, lararna stod och skrek och vi forstod ingenting utan gick forbi. Vi snackade med dem en stund senare och det visade sig att en kille blivit allt for dragen, och nu skulle lararna ta honom till sjukhus! Laskigt som fan. En larare kom och skrek pa mig och Simon att vi skulle ga och lagga oss, hehe. She didnt know.

Innan vi somnade horde vi hor en skaning sprang omkring i korridoren utanfor oss och skrek och bankade i alla dorrar. Vafan...

Ok nu ar det da torsdag, idag, och idag slog jag till med att vakna klockan 17. Ujujuj. Dagens uppdrag fick bli enkelt: McDonalds och bio. Big Macen var god och filmen var bra, The Bourne Legacy. Jeremy Renner och Ed Norton levererade. Natan en ++++, iaf en riktigt stark +++. En bra film har dampat varan latta angest och vi mar nu bada bra och ikvall och imorgon ska vi vila upp oss innan det blir dags for Bangkok pa lordag. Simon sitter och skriver vid en annan dator har pa hostelet.

Sa! Det blev en javla massa text om en javla massa klubbar mest. Men vi HAR gjort annat ocksa. Svart att fa ner alla intryck i textad form bara.

Nu ska jag gora ett nytt forsok att tanka hem Fille och Fiffes senaste pod, lyssna lite ljudbok och chilla. Nasta inlagg kommer nog nar vi anlant pa Thailandsk mark! Kommentera garna, ha det flott och fortsatt las. Det ska inte bara bli festinlagg framover, jag lovar.

Mycket karlek ifran Max

Efter att ha gatt runt i ungefar 15 timmar har vi antligen hittat ett internetcafe, sa har kommer den forsta uppdateringen av min och Simons Asien-tripp! Vi sitter just nu omringade av svettiga worl of warcraft-kineser. Eller ok, de svettas inte, men vi gor.

Resan tog sin borjan klockan 10 i torsdags morse, svensk tid. Nervos som satan akte jag, farsan och Jack mot Landvetter. Dar motte vi upp Simon och Jonas, som verkade vara vid gott mod aven de. Efter att ha fatt hjalp av en snygg flygvardinna, som Simon charmade genom att saga att han hade "huvudet pa topp", tog vi farval av farsorna och gled in pa international ground i Landvetters boarding-hall. Vi charmade direkt en finsk expedit pa Pocket Shop. Hon forsokte ge oss schyssta las-tips, men blev stum nar hon insag att vi last nastan allt hon tipsade om. Jag inhandlade iaf en Alex Schulman-bok och nagon skrackshit, medan Simon slog till pa en Jo Nesbo. For att lugna nerverna lite tog vi sedan en barz pa O'Learys. 70 spann, resans dyraste (trodde vi).

Efter lite latt panik ifran min sida (trodde jag tappat kameran, den lag i fickan), kunde vi sla oss ner pa Turkish Airlines flyg mot Istanbul, dar vi skulle gora varat forsta byte. Bredvid oss pa planet satt en kraftig turk som mest pillade med sitt radband och inte gjorde mycket vasen av sig.

RECENSION AV FORSTA FLYGET

Flygvardinnorna: Tror att de var ok, men ganska dryga som de flesta flygvardinnor. Betyg: ++
Maten: Nagon kycklingvariant som inte var speciellt rolig, men ok. Betyg ++
INFLIGHT-MOVIE: Thunderstruck, en basketfilm starring Kevin Durant, Brandon T Jackson, Jim Belushi och en tonaring som eventuellt var indian. Filmen handlar om att indiankillen pga lite magi tar over Durants baskettalang, medan Durant blir helt vardelos. Kul att se Kevin i en film, men han var en vardelos skadis tyvarr. Resten av filmen var ganska dalig med, men Brandon T Jackson ifran Tropic Thunder var skon och lite underhallning fick man ju iaf. Betyg: ++ (Simon satte samma).

 

Totalt: ++

I Istanbul borjade den langa vantan - ungefar sju timmar. Vi lade ner planerna pa att forsoka aka in till city, och blev darmed kvar pa flygplatsen. Inte sa skoj, men det var bara att gilla laget som Ledin hade sagt. Flygplatsen var ganska stor, och vi bestamde oss for att kopa varsinn ol. En arg turkisk tjej som inte kunde engelska hjalpte oss, och priset blev 18 DOLLAR for tva sketna 33 cl ol. Helt vardelost och darmed resans dyraste. En konstig skaning med mustasch forsokta bli kompis med oss, han var riktigt skum och snackade mest om sprit och sex. Han var typ 70 ar gammal. Vi fick obehagliga vibes och bestamde oss for att dra.

Vi hittade ett schysst stalle att hanga pa: nagra luffiga soffor mitt i en gang, dar man kunde sla sig ner och "sla dank" som man sager. Vi roade oss i ca en timme med att hitta kandislookalikes, bla James Lipton, Sacha Baron Cohen, Judi Dench, Meryl Streep, Aziz Ansari, Ben Kingsley mfl. Simon sag aven "farsan i tredje klotet fran solen". Jag visste ju vem det var men fick panik av att inte komma pa hans namn. Till slut fick jag smsa Vicki (hej!) som raddade oss genom att googla fram svaret: John Lithgow (phew).

Efter det blev det kak: Louisiana-kedjan Popeye's hade en venue pa flygplatsen. Enormt mycket fet kyckling, hjartattacksvarning direkt. Sjukt gott, men kommer nog aldrig mer att kunna ata det.

Ok nu blir det lite tjatigt i texten kanner jag, vi skippar lite av Istanbul, som mest bestod av vantan, lyssna ljudbok och studera James Lipton. TILL SLUT fick vi komma pa planet till Shanghai, och fran och med nu borde det vara smooth sailing, tankte vi. (PS. alla turkar verkade valdigt arga, osoft)

Planet till Shanghai da, som var betydligt storre an det forsta, men mindre benutrymme. Detta vagdes upp av att vi fick tre saten for oss sjalva, OCH EGEN SKARM ATT KOLLA PA. Turkish Airlines skarmvariant bjod pa fett utbud av filmer och spel, dessutom kunde man kolla pa "airplanecameras".

RECENSION AV FLYG no 2

Flygvardinnor: Battre an forst, fortfarande ratt dryga. ++
Maten: Skit igen, men ok. ++
Inflightmovie: Den ahr gangen fanns det alltsa mycket att valja pa, men eftersom jag sov storre delen av flighten, han jag bara med en. Det blev The Watch, starring Ben Stiller & Vince Vaughn, en film som fatt ofortjant mycket skit. Den var absolut skon och rolig, perfekt flygplansfilm. +++

Efter att ha sovit, kollat The Watch, lyssnat ljudbok (Johan Theroin, bra), kunde vi 10 timmar senare landa i Shanghai, dar vi efter inte allt for mycket krangel kunde claima vara backpacks. Smooth sailing!

Simon hade ju pratat om snabbtaget ifran flygplatsen, som tydligen skulle ga i 700 km i timmen. Tyvarr var det bara 400... Och nar vi akte kom det knappt upp i 300. Helt ok anda. Dock gick det inte hela vagen till Shanghai Central, sa efter snabbtag fick vi hoppa pa en sjukt overfull tunnelbana in mot People's Square, dar varat hostel skulle ligga.

Simon har varit har forut, sa han hade iaf lite koll pa hur vi skulle ga. ENORM javla stad med skyskrapor overallt och 15 miljoner kineser. Hostelet hittade vi till iaf, och det ar riktigt mysigt. Efter att ha chillat lite i vart 8-bed mixed dorm gav vi oss ut pa stan, drack lite fard-ol och studerade kineser. Vi hittade ocksa till "svarta marknaden"-byggnaden, dar vi(mest Simon, ok) prutade ner lite Beats by Dr Dre-lurar till overkomligt pris. SJUKT FETT LJUD.

Tillbaka pa hostelet bestamde vi oss for att ge oss ut i Shanghais nattliv. Det var trots allt fredag och vi var visserligen lite trotta, men taggade! Simon trodde han visste var vi kunde aka. Efter att ha spatserat runt @vara kvarter" ett tag, blivit erbjudna bade ladies, drugs och gay-bar, hoppade vi helt enkelt in i en taxi. Ingen taxichauffor verkar kunna ett ord engelska, men Simon pekade pa en karta och chaffisen nickade iaf. 20 kronor fattigare hoppade vi av i ett hoghusomrade. Tyvarr var det helt javla dott, inte en bar eller klubb i sikte. Sa det var bara att aka tillbaka.

Nu borjade det osregna, och tunnelbanan hade slutat ga (klockan 23, WTF!), sa det skulle bli taxi igen. Vi stallde oss for att vinka in en, da en herre kom fram och fragade om vi behovde taxi. Vi sa nej eftersom vi antog att han var en "skum svarttaxichauffor". Nar det regnade mer och mer insisterade han, och sa ett rimligt pris. Han var en tjock kines i kavaj som inte kunde nagon engelska, vi antog att han var safe.

Nu, morsan och farsan, kanske ni blir lite skraja dar hemma. Vem vet var den tjocke kinesen forde oss? Don't get in cars with strangers...

Nara, han korde oss straight back to the hostel, dar vi i osregnet sprang och kopte nudlar for 7 spann av en kodjerokande kineskock, och lite barz av en galen man som ager en slags "hal i vaggen"-narbutik. Kvallen avslutade vi med att dricka bira och lyssna pa musik i Mingtowns lounge. En japan vid namn Rio hade flyttat in i varat rum och kallade oss "Simon & Garfunkel" (han tyckte det var mkt roligt!). Trotta somnade vi sedan.

DAG 2 i SHANGHAI

Dagen inleds med att vi maste byta rum, eftersom att sallskap pa 45 svenskar tydligen ska komma hit. Vi blir darmed uppgraderade till ett flott tvabaddsrum for samma pris. Lite trakigt, da det inte kanns sa backpacker, men flott iaf! Nar vi sedan kakar frukost, glider en javla massa skanska kids och deras larare in pa hostelet. Det visar sig vara en gymnasieklass som gor skolresa. Sjukt. Men skaningarna verkar snalla iaf, aven fast det kanns lite trist med sa mkt svenskar!

Ok nu har jag skrivit en javla massa och det ar inte speciellt bra skrivet, men jag ar inte riktigt in the zone med skrivande annu, fortsatt lasa bloggen sa kommer det att bli battre flyt.

Ja resten av dagen har vi alltsa letat efter ett internetcaf'e efter tveksamma instruktioner ifran en tjej som jobbar pa vandrarhemmet. (maybe you go there, maybo you go right, maybe you go left). Nu ar vi antligen har, med varsinn barz.

Kvallens plan ar ungefar: ata, dricka lite bira, kolla upp om det finns nagon rolig klubb eller bar, och fortsatta njuta av livet i Shanghai. Forresten sa finns det typ inga barer har. Eller sa har vi gatt i fel distrikt.

Sa! Manga kineser, dalig engelska, billig ol, gott liv. Nu vet vi ocksa var internet finns, sa rakna med fler uppdateringar framover! Over and out for now/ Max (Simon sitter och bloggar lite langre bort, sa kolla hans resedagboken senare for hans intryck av ungefar samma handelser)